johanowski

Det sägs ju vara fel, att ensam inte är stark!
Men jag tror att det är en förutsättning för att "lyckas".

Vi föds ensamma, vi dör ensamma och vi lever endast i oss själva. Vi har människor som står oss väldigt nära, barn, föräldrar, käresta mm.

...Men...

Även om det finns människor omkring oss i mer eller mindre delar av livet så har vi bara oss själva!

Ensamhet klingar så negativt i många människors sätt att se på det mest naturliga, ja efter att dö, som finns.
Att vara stark i sin ensamhet, i sig själv och verkligen trivas med det, det är nog en förutsättning för att kunna vara i tvåsamhet!

Inget är bättre än sin svagaste länk, inte kedjan och inte relationerna i livet heller.

Jag älskar min ensamhet, det blir tydligare nu när jag lever i "tvåsamhet". Vilket jag också tycker att är helt underbart. Men det finns inget som slår min egen ensamhet.

Som tur är finns det faktiskt en hel del tid även när vi är två att vara ensam och underhåller jag denna egna tid så behöver jag inte så mycket varje gång!

Jag tror att världen skulle bli så mycket finare och renare, helt enkelt bätre om människor lärde sig att vara ensamma med sig själv, helt uten yttre stimulans under ganska långa stunder.

Måste man öva på att känna tacksamhet och på att vara "harmonisk"?

Jag tror nog att det är så!

 Det verkar stämma att även dessa "färdighetet" kan övasupp!
Det är så behagligt skönt att känna denna kännsla av tacksamhet.
Jag är tacksam och det till mig själv, tack Johan för att jag är jag och för att jag inte ger mig utan kämpar vidare, för att jag så gärna vill stå där vid rodret i ur och skur!

 Jag tycker så mycket om att stå här på bryggan och speja mot horizonten, känna brisen mot min hud, känna hur solen värmer, hur tryggt mörkret är, hur regnet smakar och hur underbart mitt liv är när det är som bäst!

De sista skälvande minuterna!

Såå behagligt och stilla, fridfullt och faktiskt lite tomt, fast på ett bra vis!
Första spinningpasset för iår, det smakar så "gött" i benen och det känndes verkligen att det var dax nu!

Kondition ÄR verklige en färskvara, som mjölk om sommaren, blir fort dålig!

satt kvar på jobbet efter träningen och njöt av tystnaden, ville verkligen inte åka hem, ville att helgen inte skulle börja, inte riktigt än iaf. Som att både ha den berömda kakan och kunna äta den samtidigt, smart va?

*ler*

Hela kroppen är så behagligt trött men ändå pigg och stark. Nu är det tid för lite struktur på träningen, är taggad och glad för jag vet vilken nytta och glädje det medför, tänk i vår. Då är jag på toppen igen!

Trevlig afton tillönskas eventuella läsare!