Ett begränsat antal dagar!
Det är just vad vi var och en har att spela med!
Iaf här i detta jordeliv, sedan lär vi få erfara om det finns en "bonus" eller inte som väntar.
Stog och tänkte på dessa ord när jag slog in paketen nu på förmiddan idag. Ett begränsat antal dagar som det går en och en åt gången av, timme för timme går det så sakteligen, men HELt säkert mot slutet!
Nu var jag absolut inte dyster i sinnet, snarate glad och fri, jag tänkte att NU är det min tid på jorden, MIN tid att ha det bra och leva i glädje.
Det är en fin tid nu, solen skiner ute och mina krafter återvänder och jag känner mig lyckligt lottad som är frisk. Men jag kan inte slarva hur mycket som hellst med tiden, jag vill göra så mycket bra jag kan med den för en vacker höstdag när solen inte värmer lika mycket och träden "brinner", då är det tid för mig att kila vidare mot de sälla jaktmarkerna och då finns det inte längre någon tid.
Jag uppmanar mig själv och alla andra att tavara på våra dagar, gör det som gör just mig glad!
God Jul!
Jag har hunnit tänka väldigt mycket på dig pappa nu när jag legat till sängs några dagar, det blev lite lättare att sätta mig in i "ditt" när jag låg där med feber och benen bar mig knappt. Vad tänkte du, eller hur tänkte du, när du var sjuk? Jag tror att du förstog vad det bar även om du var stundtals ganska omtöcknad!
Ivart fall så önskar jag dig en riktigt God Jul, du skulle varit här nu i em om du inte fått så brått ivag, jag saknar din inlaggda strömming och din Jansson...
Hej min älskade son. Jag tänker på att i skrift, på den här bloggen "pratar" du så klokt och djupt. Men när du och jag träffas säger du inte så mycket om dina innersta tankar, varför är det så? Är det lättare att uttrycka sina tankar i skrift än i verkligheten? Missar vi något när vi inte pratar om våra innersta tankar? missar vi samhörighet? närhet? gemenskap? Du skriver att nutidens kvinnor vill ha något som män har svårt att ge, kanske det är detta, dina innersta tankar?
Kramar från mamma
