Alla ska vi dö en gång!
Livet är en dödlig åkomma!
Vi människor av idag tycks glömt detta för allt för länge sedan! Vad kan vara mer naturligt och självklart än att dö? Det finns ju bara en sak som är lika självklar och det har vi alla redan upplevt.......
vi blev födda till denna jord en gång i tiden!
Vi pratar knappt om döden, vi har andra ord för döden för att slippa nämna den vid sitt rätta namn. Vi förskönar och försöker att få den att låta som något annat, något mindre skrämmande kanske?
Förr fick man inte kalla Bergsfrun för Bergsfrun, man vara rädd att reta henne som styrde nere i gruvan här i kopparberget, man trodde att hon skulle göra så en olycka inträffade.
Man kallade inte vargen vid namn, man var rädd så man sa ulven, gråben mm.
Är det så det är med döden också?
Vi förfäras över hemskheterna i det inträffade när ett stort flygplan störtar spårlöst i havet. Vi blir upprörda och ledsna, vi "frossar" i medias sjuka rapportering kring detta och liknande händelser.
Jag kan tänka att så länge jag inte drabbas personligen, så är detta, även fast det är mycket tragiskt, en del av livet!
Vi skall alla en gång dö och vi vet oftast inte när. Även fast vi är "trygghetsnarkomaner" i trygghetens högborg, så kan det hända oss saker som vi inte kan styra över, vi kan bli "offer" för någon eller något som gör att vi själva dör eller att någon annhörig dör!
Varför kan vi inte bara acceptera det?
Döden har inte längre någon naturlig plats i våra liv och i vårt samhälle. Vi gömmer undan den i ett mörk hörn och vill inte ens se åt de hållet. Döden har blivit något sjukt och "fult".
Förr, när folk dog av sjukdomar och olyckor, då hade döden en naturlig plats i människornas liv. Alla hade någon som nyss dött i just sin familj.
Idag blir vi nästan förvånade när mor och farföräldrarna dör och om någon yngre gör det så är det en katastrof. (Vilket det också självklart är).
Skulle vi uppskatta saker och varandra, själva livet, mer om döden var en "naturlig" del av livet?
Liemannen!
Vi människor av idag tycks glömt detta för allt för länge sedan! Vad kan vara mer naturligt och självklart än att dö? Det finns ju bara en sak som är lika självklar och det har vi alla redan upplevt.......
vi blev födda till denna jord en gång i tiden!
Vi pratar knappt om döden, vi har andra ord för döden för att slippa nämna den vid sitt rätta namn. Vi förskönar och försöker att få den att låta som något annat, något mindre skrämmande kanske?
Förr fick man inte kalla Bergsfrun för Bergsfrun, man vara rädd att reta henne som styrde nere i gruvan här i kopparberget, man trodde att hon skulle göra så en olycka inträffade.
Man kallade inte vargen vid namn, man var rädd så man sa ulven, gråben mm.
Är det så det är med döden också?
Vi förfäras över hemskheterna i det inträffade när ett stort flygplan störtar spårlöst i havet. Vi blir upprörda och ledsna, vi "frossar" i medias sjuka rapportering kring detta och liknande händelser.
Jag kan tänka att så länge jag inte drabbas personligen, så är detta, även fast det är mycket tragiskt, en del av livet!
Vi skall alla en gång dö och vi vet oftast inte när. Även fast vi är "trygghetsnarkomaner" i trygghetens högborg, så kan det hända oss saker som vi inte kan styra över, vi kan bli "offer" för någon eller något som gör att vi själva dör eller att någon annhörig dör!
Varför kan vi inte bara acceptera det?
Döden har inte längre någon naturlig plats i våra liv och i vårt samhälle. Vi gömmer undan den i ett mörk hörn och vill inte ens se åt de hållet. Döden har blivit något sjukt och "fult".
Förr, när folk dog av sjukdomar och olyckor, då hade döden en naturlig plats i människornas liv. Alla hade någon som nyss dött i just sin familj.
Idag blir vi nästan förvånade när mor och farföräldrarna dör och om någon yngre gör det så är det en katastrof. (Vilket det också självklart är).
Skulle vi uppskatta saker och varandra, själva livet, mer om döden var en "naturlig" del av livet?
Liemannen!
Kommentarer
Trackback
