johanowski

Lugnet efter stormen!

Det sägs finna ett lugn före en storm, vinden sägs avta och allt blir stilla, helt stilla en kort stund, stormen känns avlägsen även fast den ligger där och lurar, redo att slåtill med full kraft!

Stiltje!

Om detta är en sägen, så vet jag att det finns en sanning.

Det är om en stiltje som innfinner sig EFTER en storm!

*Där är jag nu*

Efter regn kommer sol, men först kommer det en massa gråa dagar med en massa frågor!
En tid när alla tidigare kännda sanningar skall omprövas och justeras, bytas mot nya sanningar.

Alla tidigare sorger skall bearbetas igen, vridas på och tittas på, ur nya synvinklar, med nya insikter.

En sorg föder liv i en massa andra sorger.

För mig är ordet sorg så mycket mer än saknaden efter min egen far, det är en massa smärta och ångest som fyller min kropp och får mig att tappa farten, "suget" har jag inte tappat, med det har minskat rejält.

Den slitna sanningen om att man måste gå ut, gå villse, för att kunna hitta hem igen, den gäller fortfarande....tyvärr!

Eller, på ren Svenska: "tokless på att vara less"

Tänk va livet skulle vara roligt om det var lite roligt mellan varven!

Jag menar:
va kul det skulle vara om det vore kul!
va häftigt det vore om det vore lite häftigt!

Viss, jag är sjuklig och hemma från jobbet någon dag, jag har skallebank och känner mig allmännt hängig och sliten, trött och utan nämnvärd inspiration, bara less!

Jag vet att jag inte borde klaga, det gjorde inte pappa, han bara härdade ut och tog det som en man och här sitter jag och gnäller som en "kärring".

MEN
Jag är ganska less nu, jag tycker att det är tråkigt, jag vill inte ha så mycket vardag i mitt liv.
Jag vill ha en roligt och häftigt liv. Jag vill vara glad och lycklig, jag vill uppleva saker och känna mig berörd. Inte likgilltig, less och trött.

Kanske dax att göra något åt saken?

Någon som kan hjälpa mig att hitta tråden jag söker? Hittelön utlovas till den som kan "göra" mitt livt så som jag önskar mig. *ler lite matt*

2010-10-01 Begravning för min far.

Begravnigen är över och det är nu som jag börjar känna att jag saknar dig på riktigt pappa, allt gick så fort och jag hann inte med, även fast jag trodde att så var fallet!

Jag saknar dig pappa och det känns så tomt utan dig. Ditt hus känns så konstigt utan dig pappa.

Begravningen var väldigt fin idag, en underbart vacker dag, en riktigt fin höstdag med rimmfrost i "möröst", högt och klart i luften och strålande sol, det är kallt nu, även när solen lyser, just som det skall vara om hösten.

Jag vill tacka alla som kom för att hedra dig pappa, det rör mig till tårar och det bränner i halsen när jag tänker på den dag som snart är till ända, jag saknar dig och önskar at du fanns kvar här, inte bara i mina tankar.

Det gör ont och jag känner mig så sorgligt till mods, jag vill bara gråta ut min smärta.